Att få åka på Strandgårdsläger vecka 31 på sommarlovet, har sedan mitt första läger där varit en av sommarens absoluta favoritveckor. I år ändrades dock en sak för min del – mitt första år som ledare stod för tröskeln. Efter sista ledarmötet i maj kändes det oerhört bra och jag var redan då riktigt sugen på att åka dit. I år var det även en stor press på deltagarplatserna men, som alla andra år, pusslade lägercheferna ihop det så att nästan varenda en fick plats – i alla fall till dess att personalen på gården fick säga till att det fick vara stopp. Det blev rekordår – 275 deltagare. Ni som varit på Strandgården kan tänka er hur ungdomarna satt som packade sillar inne kyrkan på kvällarna under andakterna.

Veckan blev fantastiskt bra och gemenskapen var otroligt god! Att få gå upp på morgonen och se alla sömndruckna ungdomar, är också det en fröjd för ögat eftersom man själv vet hur värdefullt det är att vara där, trots de tidiga mornarna. Som ledare måste vi faktiskt ge ungdomarna en eloge för deras exemplariska beteende på nätterna. Knappt något springande men de som gjorde det, gick snart in för att de insåg att inga utav nattvakterna skulle jaga dem – till deras stora besvikelse. Vi fick glada hälsningar från grannar som tyckte att årets ungdomar uppträdde alldeles exemplariskt! Strandgårdslägret 2009 har för mig varit en otrolig vecka, både i gemenskap och glädje men även i mitt eget kristna liv. Andakterna på kvällarna var helt fantastiska med lovsång, tillbedjan och frälsning. Många ungdomar tog steget fram på scen och berättade hur Gud kommit in i deras liv på de mest fantastiska sätt.

Gud är god! Det är ibland så svårt att inse hur stor Gud är, men att bara få se sig omkring på ett läger fyllt med ungdomar som får ha så roligt tillsammans och på andakterna söka sig till Gud – då går det inte att tveka på Guds storhet. Ett utav mina favoritbibelord är från Johannes evangelium 4:13-15, där Jesus säger till en samarisk kvinna att hans vatten ger en källa evigt liv i henne, om hon väljer att dricka utav det.

Gud vill in i oss och ge oss evigt liv. Många ungdomar på årets Strandgårdsläger valde att ge sina liv till Gud och börja på nytt. Att be för dem är det minsta vi kan göra och som församling, önskar jag att vi stöttar dem så att de vill fortsätta gå i Guds fotspår, för att senare gå ut och vara människofiskare.

Klara Grahn